Krig börjar här

Krig långt borta är beroende av förberedelser och övningar här i vårt svenska samhälle. En sådan plats är NEAT, North European Aerospace Testrange, i Norrbotten, ett område på 24 000 kvadratkilometer, 36 mil långt från ena änden till den andra. Sedan 2004 arbetar Försvarsmakten aktivt med att hyra ut området till utländska krigsmakter och till vapenföretag. Militärer från över tjugo länder har övat på NEAT, och robotsystem som nyttjats i krigen i Irak, Afghanistan, Kashmir och Libyen har testats på området.

Drönare, obemannade flygfarkoster (UAV:s), är en viktig del i dagens och framtidens krig. De drönare som släpper bomber över Pakistan och Afghanistan styrs från terminaler i Nevada och Kalifornien. Nu håller europeiska företag, bland dem Saab, på att ta fram en egen UAV, kallad Neuron. Företrädare för NEAT skriver om denna farkost: "Of all new projects that are planned at the range, one stand out since it is the European flagship project - NEURON. The NEURON UAS will be tested in several places in Europe, with NEAT being the site for the weapon integration tests. These will be conducted in the 2012+ timeframe."

Ett syfte med den gångna veckans fredsläger i Luleå var att märka ut platser där krigsförberedelser pågår. Med färgen rosa, som börjar etableras som anti-militarismens färg (se t ex organisationen CodePink), målade vi på NEAT:s landningsbana, på robotbasen Vidsel ca tio mil från Luleå.

Nedan är några bilder från tisdagens massaktion. 200 människor från tjugo länder åkte tillsammans ut till området. Ca 170 av oss riskerade åtal genom att gå förbi de skyltar som markerade "skyddsområde". De flesta blev dock bara bortförda från området. Runt trettio personer, varav tio utlänningar, greps. Alla är nu släppta, men åtal väntar troligen.


Bussen på väg till Vidsel fylls av ballonger som blåses upp inför manifestationen.


Efter en die-in (gestaltning av bombanfall där människor faller ned och låtsas dö) släpper vi upp ballongerna och hoppas att vinden ska föra dem in över NEAT.


Efter att två vängrupper - bl a gruppen som jag var med i - kommit fram till landningsbanan och målat ett fredsmärke med våra egna kroppar satte vi oss i en ring och hade en runda om hur vi mådde. Säkerhetsvakterna stod på lite avstånd och väntade in polisen. Det var en speciell stund. Vi var inte tillåtna att fota, men någon tog i smyg denna bild.


Andra hann skriva "War starts here - Let's stop it from here".


Vi var inte bara från olika länder utan också i olika åldrar. En stort gäng 60-plusare från Kvinnor för fred hade kommit upp från södra Sverige. Helen från England, 75 år, skulle tillbaka hem för att starta upp ett nytt fredsläger (vid en bas varifrån man kontrollerar drönare).


De sista som släpptes från arresten var David och Nicola från England. De hölls i drygt två dygn. Under den tiden var det hela tiden folk från lägret som campade utanför polishuset, i solidaritet.

Jag känner mig tacksam över att ha fått vara med på denna vecka. Att vara del av en global rörelse mot våldet, att reflektera tillsammans över hur vi kan förbättra vårt motstånd, att prata om oro och förhoppningar i vängruppen och stötta varandra - det är något av det finaste man kan få uppleva i det här livet.